Snöros.

Nämen... nu har den ju äntligen tittat fram..  denna mitt livs första lilla Julrosplanta. Fast rätt är väl egentligen att den är mitt livs första som faktiskt överlevt en vinter här hemma. Oerhört tilltygad av all tung snö och inte alls så där ljuvligt vacker som dom annars brukar vara MEN... den lever ju i alla fall och det är gott nog för mig. Tänk att den låg så där utslagen o klar helt platt mot marken under snön som försvann från den idag... helt makalöst otroligt... fick peta på den för att den skulle resa på sig.

Hoppas hoppas hoppas nu så att den inte ger upp på mig utan att den kanske även kan tänka sig växa till lite och blomstra ännu fler gånger under åren som kommer. 21 april, solsken och dessutom Julrosor... jamen då var idag ingen dålig dag... snarare en riktig rosig dag. 

Småvännerna.

Ändå flera små söta kompisar kom förbi på lite lunch idag. Älskar verkligen dessa små friflygande liven. Kan titta på dom hur länge som helst utan att tröttna... så fascinerande små varelser och vingarnas mönster är så otroligt vackra. Vilken himlans tur att det töat så fort på baksidan nu när Krokusarna i vårrabatten sjunger på sin sista vers... då får alla nya färgglada små blomster ta vid därbak så har småvännerna mängder och åter mängder med nya Krokusar att festa loss på💚

Veckonytt.

Torsdag 22 april med dalande snöflister i luften tidigt i morse. Såg så dystert ut men himlans så glatt det kändes när det snabbt klarnade upp och solen tittade fram.

Check på så mycket nytt denna vecka, digitalt möte med Trädgårdsföreningen, Julrosor och nu en helt ny bekantskap inom växtvärlden= Nunneört. Digitalt möte var väl ingen höjdare... nästa gång blir det kameran OFF för inte gjorde sig den här nunan nått bättre i bild. Julrosen var dock en liten upplevelse att få se för första gången för en som längtat så som jag. Och nu då dessa Nunneörter... känner faktiskt liiite skräckblandad förtjusning... har noll koll o kunskap och nånstans inom mig har jag för mig att dom kan sprida sig rejält vilket ger skräckkänslan och förtjusningen är ju det fräscha och våriga utseendet, det så läckert skira och fint gröna bladverket och de oerhört söta blomstren. 

Cordyalis malkensis budades hem på växtauktionen = stor kärlek vid första ögonkastet. Samma dam sålde även på en annan sida fem Corydalis solida i blandade färger för en hundralapp och det erbjudandet var svårt att motstå så alla sex sorter kom i ett o samma postpaket i lådan idag. Tänk om jag får ångra mig i årtionden framöver om dom nu sprids överallt.. inbillar mig dock att det kanske inte spelar nån roll då dom endast syns på våren för att sen vissna ned och inte visa sig igen förrän nästkommande vår. Hoppas att det blir bra det här nu då... och lägg dig till ro din oroliga magkänsla. 

Vårstjärnor.

Nu öppnar de allra ljuvligaste små gnistrande stjärnorna upp sig lite här o där o överallt i rabatterna... förutom just i vårrabatten... men va fasen... varför har jag inte planterat Vårstjärnor i det mest våriga jag försökt få till... helt obegripligt hur min hjärna fungerar ibland. Eller var det kanske möjligtvis som så att dom var slut överallt i höstas när jag skulle beställa... jo... det minnet känns lite bekant. Får lägga order tidigt den här gången då för min vårrabatt måste ju bara innehålla mängder av dessa underbara och söta stjärnblomstren. Kanske tar jag alla i en o samma färg eller så blandar jag med både lilablå, rosa och vita små vårjuveler. 

Trädgårdsdag.

Lördag, helg, ledigt och naturligtvis så ska jag ju ha mig en trädgårdsdag då... det bara är så... och detta trots att dagens nordanvind ven så att Pelarasparna nästintill stod dubbelvikta. Med underställ, vindbyxor, ullsockor, tre jackor, mössa, vantar och ett riktigt glatt humör gick jag ut. Och vilken fantastiskt härlig dag trots att löv, kvistar, snöflister, hagel, hinkar o sopsäckar flög omkring mig ibland. Underbart...hela sex timmar ute och jag ville egentligen inte alls gå in när sonen påpekade middagstid... tänk så otroligt bra man mår utomhus samman med växter.

Hann klippa ned i stort sett alla perenner och att kratta gick ju galant... löven bara virvlade vidare i vinden. Och jaaa äntligen... nu börjar min nya skräprabatt visa upp sig. Himlans så spännande att få se växterna som nu kommer fram... har nästan helt glömt vad o vars jag satte allt... den är som en jättelik överraskning hela rabatten just nu. Och jorden känns helt ljuvligt underbar att få röra i, otroligt vilken skillnad mot innan jag grävde om allt och vilka maskar där fanns... löven o gräsklippet jag blandade in var nog perfekt för dom små liven. Sprudlande upprymd är jag efter en vindpinad men rolig dag. 

Dårens ört.

Har aldrig förr tänkt på hur vacker Dårörten är så här om våren... vet inte riktigt men kanske är det kylan som färgar den läckert i mörkt lila. Mycket tjusig.

Scopolia carniolica på latin... låter som nått väldigt italienskt och riktigt gourmetgott fast det matklingande namnet till trots så bör man väl inte tugga i sig denna giftig som den är. Felplacerad är den i alla fall... fattar inte varför jag planterade ned den just här under Pilträdet där den drunknar och försvinner in under Rodgersians stora bronsblad. Förstår inte hur jag tänker ibland. 

Rostfynd.

Fler roliga projekt på gång nu när finaste Petra kom förbi med rostiga fynd idag. Den enes skräp den andres trädgårdsdekorationer. Vilket vackert hjul... tänk vad härligt att förr så lade man till vacker och tittarvänlig design även på de enklaste bruksföremålen... så fantastiskt egentligen. Måste klura på vad jag ska göra med hjulet... men mangelunderredet det blir naturligtvis ett bord... häftigt att det ännu har fungerande rullhjul och så otroligt snygga kugghjul.... ögongodis för mig med så vackra former. 

Söndagsvila.

Söndag 25 april, blåsigt och en enda ynka liten grad varmt visade termometern tidigt i morse. Samma utstyrsel som igår men dagen har mest bara försvunnit... vart tog timmarna vägen egentligen och har jag överhuvudtaget gjort nått vettigt idag... Hmmm...  suttit på bänken i lä, tittat på min Höstanemon, fikat, förundrat mig över växter i rabatterna jag inte känner igen, sett på maskar, petat ned lökar som av nån anledning hittas löst liggande på jorden, förflyttat några Vårstjärnor från baksidan till vårrabatten, tittat på Krolliljor, krukat upp några Ormöga från Nordanåsbyn, fikat igen och riktigt njutit av vårens första fantastiska Vitsippor. Guuu så jag har längtat efter just Vitsippor... finns det verkligen nån annan växt som säger VÅR så mycket som en Anemone nemorosa... näääee jag tror faktiskt inte det. Och så spännande det blir att få se om den nya 'Blue Eyes' kommer att visa sig. Vitsippor är ju bara bäst💚 Tror jag summerar söndagen som en smålat sådan. 

Liljelök.

I skuggrabatten kommer Martagon 'Golden Morning' upp lika snabbt som alltid. Synd bara att den sen försvinner bland alla Hostablad... förstår inte varför den inte blir högre... trodde ju att den skulle sträcka sig upp över all den andra bladmassan men nej... den vill som inte det och inte heller har den blommat nån gång.  Kanske måste jag flytta på den... den trivs kanske inte alls här fastän de vita Krolliljorna gör det bara en meter bort... fattar inte riktigt vad skillnaden är. Kan det möjligtvis vara att Hostorna är så pass stora så dom stör löken... får fundera på en flytt.

Jordfabrik.

Ännu en nyhet för veckan., den första Bokashi hinken var klar efter att ha stått två veckor och den allra första jordfabriken har nu gjorts. Jissesamalia vad tillfredsställande det var att få se allt det som förr bara slängts nu ligga fermenterat där i hinken och att sen bara få hälla över det i backen och blanda runt det med fuljorden man har liggandes säckvis under garaget. Blandade även i lite grillkol som får suga upp eventuell blötta. Doftade väldigt syrligt nästan som kraftig löklukt på nått vis... inte alls oävet för mitt nosdon men förväntar mig dock ett smärre eller rättare sagt gigantiskt utbrott från sonen... skulle nog inte ha sysslat med detta nere i frörummet vägg-i-vägg med hans sovrum för jisses vad doften hänger kvar... nästa gång får jag göra den under garaget.

Tänk vad lustigt ändå att jag gruvat mig så för att ens ta steget att starta upp Bokashi... tog nästan ett år från första riktiga funderingen innan jag kände att -Nä nu jäklar kör jag..  och då var den beställd, hemkommen och igångsatt inom loppet av typ fem dagar. Och tänk att precis allt bara gått som smort... kan undra nu vad det var jag egentligen gruvade mig för... men men sån är ju jag... värmer upp till nytt väldigt långsamt och trögt.

Lyxigt.

Måndagslyx med kvällssol i trädgården och dessutom urtjusiga Blåsippor. Solsken om kvällen.. herreguuud så underbart... det är nu det händer känns det som. Tänk vad man längtat till just detta med kvällssolen... och tänk vad lätt man glömmer bort alla de härliga ljuden precis just nu så här om våren... de där sena speciella kvällsljuden då fåglarna, både runtomkring i skogen och ifrån sjön sjunger så högt och ljudligt på sina allra vårigaste verser. Det blir så otroligt speciellt just i den övriga tystnaden om kvällen... allt blir så mycket mer på nått sätt. Helt underbart. Och Blåsippor... det är ju faktiskt bland det vackraste man kan titta på just i kvällsljus💙

Pioner på gång.

Nu är det ju faktiskt inte mycket snö kvar... helt otroligt ändå att man nästintill varendaste vår förtvivlat tänker att -Näääee det kommer aldrig att försvinna... men ändå så gör det ju det. Att man aldrig lär sig djupandas o bara ta det hela med ro... men man är liksom inte funtad som så.

Den nya Pionrabatten ser makalöst tom ut... måste fylla ut med lite perenner men vad passar egentligen ihop med Pioner. Ser att jag satte tre duttar med Kärleksört men behöver ju sååå mycket mer i utfyllnad... får ta o planera lite för detta.

Vågade ta mig en titt på häcken upp mot storvägen nu ikväll och tack gode gud för att den faktiskt lever efter min höstmassakering... jissesamalia vad glad jag blir nu när jag ser att små skott till och med skjuter från grövre grenar. Håller tummar och tår för att den tätar till sig innan sommaren är förbi.

Tjusigheter.

Tisdag 27 april och fortfarande så otroligt kyligt... saknar den där härliga vårvärmen som kom på besök för nån helg sen. Allt blir som så mycket mysigare i livet med lite go solvärme omkring sig. 

Urtjusiga tillsammans i solrabatten är nu de gnistrande vita Vårstjärnorna och de läckra bladen på Mandeltöreln... jäklar vad snygg denna mörkt lilaröda kulören är... sanslöst vacker... som ett ögongodis. Ett ogräs sa någon... inte här... än så länge i alla fall. Men frågan är väl om jag någonsin skulle kunna se på denna växt som ett ogräs när den nu är så otroligt dekorativ som den är.

Robust o rejäl.

Ett riktigt aprilväder idag där både regndropp solsken och hagelskurar har avlöst varandra. Tänk att en indragandes hagelskur fortfarande vid 49 års ålder kan ge lite av barndomens häftiga wowkänsla... smått imponerande faktiskt.

Även Bergspionens enormt stora knoppar är imponerande i år.. jisses vad dom är kraftiga. Det här är verkligen ingen spröd o känslig liten Pion... mer robust än den här har jag svårt att tänka mig och just det gillar jag. Skulle gärna haft fler lite här och där och överallt känner jag nu.

Kvällen gav check på ännu mer nytt... digitalt trädgårdsföredrag ersatte tisdagstvns alla härliga trädgårdsprogram. Hann dock med bondgården... vilken himlans tur. Mmmmm... en alldeles egen yrslig o arbetsvillig KalleZ hade man ju faktiskt kunnat tänka sig... 

Frosttåligt.

Onsdag 28 april... kyligt och fruset i trädgården. Dagarna bara flyger fram och förbi... finns det verkligen bara måndag o fredag på en arbetsvecka... hinner ingenting känns det som. Så mycket som måste göras och timmarna räcker inte till.

Kallt o fruset och Penséerna ligger platt i krukorna tidigt om morgonen... alltid lika fascinerande att se hur dom repar sig och sträcker på sig när dagen gryr... otroligt egentligen vilka enastående blomster detta är. Och min favoritfärg är ju bara såååå läcker... snyggorange... undrar om jag är ensam om att tycka det🧡

Ny gardering.

Tidig torsdagsmorgon och vilken himlans tur att jag bara jobbar en minut hemifrån, på väg över gatan såg ögat i periferin att nått inte var som vanligt... och visst,  där stod dom fula fäna på grannens tomt. Ögat såg de vita svanspartierna... Hmmmm... kanske är just den delen på rådjuren utvecklat för att ge oss trädgårdsfantaster en chans till försvar. Snabb upplåsning på jobbet och sen hem över vägen igen o tricogardera varendaste liten vårlökstuva för tänk om jag mister några nya lökansamlingar som tittat upp sen förra gången jag var ute med sprayflaskan.  Supertusentack till den som fann fram denna flytande formula... Nobelprisstiftelsen.. hmm.. tar dom emot nomineringar tro?

Nyheter.

Strålande solsken, fredag och Valborg dessutom. Sista dagen i april... vart försvann aprilmånad egentligen och hur kommer det sig att dagarna bara springer förbi mig o jag inte hinner med dom... det här är ju tiden då jag vill att allt bara ska dras ut, stanna av och kännas evinnerlighetslång... vill ju ha våren på besök så länge som det nu bara går.

Tidigt morgonfoto på gårdagskvällens nyhetsplantering här i trädgården... en helt ljuvligt vacker och enooormt hög o stor Blåsippa. Årets första "trädgårdsbesök" gjordes igår och hur kul är inte just det där att få titta in i någon annans trädgård, och särskilt denna fantastiskt fina vårträdgården innehållande så enormt många och fina rariteter som en annan bara drömmer om. Hade den stora lyckan att få köpa en tuva av just denna godingen samman med min allra första Tidlösa... åå såå spännande att få se den... tror faktiskt aldrig jag sett just en Tidlösa i verkliga livet. Lyckliga var vi, odlarkompisen o jag och när bilarna rullade därifrån så var min lastad med allt möjligt smått o gott... Vildtulpaner, Vitsippor, Gulsippor, Svavelsippor och en tjusig halvklump Julros,  och den andra halvan åkte iväg med henne samman med mängder av andra perenner. Supertusentack till fantastiska Inger💚

Moodboard.

#moodboardfrånträdgården i aprilmånad det får bli Vårstjärnor. Gnistrande vackra i både rosa, vitt och lilablått... vet inte vilken som är favorit... kanske de sistnämnda ändå... dom lyser upp så fint på långt håll.

Inser nu att jag inte alls behöver beställa några fler lökar... förmodligen är jag självförsörjande på Vårstjärnor i resterande delen av mitt liv.  Miljoners och åter miljoners nya små "grässtrålökar" är överallt i släntrabatten. Alla i lilablått eftersom de vita o rosa endast är planterade i solrabatten. Måste nu bara ta och transplantera in några hundratusental nya små lökar på framsidan också. Får nog bli helgens projekt. 

Knölar.

Dahliatitt nere i frörummet och det ÄR ju faktiskt skillnad på Dahlior och Dahlior. Helt fantastiskt vilken växtkraft de tre styckna Dark Angel Star Wars har jämfört med precis allihopa andra... det är faktiskt mer i en enda av Star Wars påsarna än i alla de andra tillsammans. Förunderligt, alla planterades på samma sätt och på samma kväll och knölarna såg likvärdiga ut, ingen var direkt fräschare eller större än någon annan....enda skillnaden var att de kom från två olika leverantörer. 

I en påse Star Wars låg även två pyttesmå bitar som lossnat från själva knölen, provade att plantera dom också och där har det redan tittat fram kraftiga skott. Har nu även tagit mina första Dahliasticklingar och valde naturligtvis att ta dom från dessa superknölar... måste väl nästan lyckas med det då tänker jag nu när dom växer på detta sätt. Håller tummar för det i alla fall. 

Blodört.

Lat lördag denna första dagen i majmånad. Kylig temp men i alla fall lite sol på besök. Tog en långsam och försiktig knätesttur runt sjön... smått jobbigt då benen idag faktiskt ville traska fortare än vad förnuftet tillät dom att göra... får öka på med en knop i morgon. 

Flyttat mängder med små Vårstjärnor till vårrabatten. Tala om miljoners av pyttiga nya smålökar.... vissa så intjörvlade i varandra att jag fick ge upp och bara dra isär dom trots att själva strået då gick av.

Förevigade även veckans andra nyhet idag och liggandes på marken med kameran framför mig kom jag på att Tidlösa är ju inte alls namnet på denna lilla sötnos... Blodört måste det ju vara... och en enkel sådan. Men min allra första.. DET är det och sooom jag nu önskar att den ska trivas här hos mig och då också kommer att vilja breda ut sina underjordiska utlöpare och växa på sig till en rejält stor tuva.

Solig söndag.

Vilken fantastisk söndag. Trädgårdsdag, strålande solsken och urtjusiga Tulpaner a'la minimini. Två sorter dessutom och båda i vårrabatten. Denna väldigt mörka och så en i snyggt vaniljgul, båda oerhört söta. Måste nog försöka få tag på fler såna här små tidiga sorter just här vid uppfarten... gillar dom skarpt. 

Har rensat ur hela häcken på framsidan,  vilket jäkla skitjobb.. fy fasen också för vassa spireakvistar. Blev så sugen på att bara slita bort dom, börja om och då plantera en liten låg o behändigt lättskött Måbärshäck. Får nog ta mig en riktig funderare på det...

Ojoj.

Skratta eller gråta.. det är frågan? Visste jag inte bättre så skulle jag gissat på att mitt tillstånd det var rejält onyktert när skräprabatten gjordes om i höstas. Jissesamalia vad snett...  kanske ska börja använda måttband o uppspända linor jag också. Till försvar kan sägas att inte något av detta faktiskt syntes då eftersom häcken fick sin mastodontnedkapning långt senare och rabattkanten gjordes efter häckens gröna överhängslinje vilket såg helt okej ut då. Men nu fick detta bli dagens sista arbetsuppgift. Grävjobb i blöt lerjord innan ett dagsavslut i duschen. Vilken bra dag det här blev... känns som om jag fått mycket gjort. 

Lökfynd.

Måndag morgon 3 maj, mulet och några få plusgrader.  Vattnat plant i farstun... herreguuud så mycket plant det är nu. Nästa år så måste jag ju bara begränsa mig, får absolut inte sätta mer än 5-10 frön av varje sort... begriper inte varför jag inte kan få in det i skallen. Nu är det ju faktiskt så att jag nästan håller med sonen... det ÄR nu en plantröra utan dess like. En sak till som jag bara MÅSTE komma ihåg... fast egentligen löser det ju sig OM jag nu bara kan komma ihåg att endast sätta 5-10 frön... hädanefter så ska endast en enda utskolad planta placeras /kruka. Inser att perenner inte alls trivs om flera exemplar packas ihop i en enda kruka... det blir snarare ett stort minus för tillväxten. Tänk att man jämt måste lära sig den hårda vägen.

Jagade fram fyrfotingen under lilla bänken i farstun och hittade ett krukfynd. Intagen i höstas med tanken på en senare flytt ned till frörummet men den verkar på nått sätt hamnat längre bak och ut ur synfältet på bänkens undre hylla. Typiskt mig... ett snabbstäd där allt ser ok ut bara man inte ser det. Men oj så fascinerande... vilka sanslöst tåliga lökar. Ingen jord och inte en droppe vatten på ca 7 månader och ändå så är dom stenhårda och har skjutit grönt igen. Helt otroligt egentligen... faktiskt helt fantastiskt. Spindellija "Sulphur Queen"... det var dom som jag satte för tidigt förra våren som blommade redan här i farstun. Kan nog låta dom stå några veckor till innan jag planterar ned dom i jord så får dom blomma ute i stället denna säsong💚

Ljuvlig syn.

Sista lilla snöfläcken på baksidan... så otroligt skönt det känns att bara få sitta här på bänken i kvällssolen o se den sakta försvinna framför mig. Islossning i hinken är det ju också...

Efter denna finns sen bara en mindre hög på kortsidan mot grannen som förmodligen kommer att ligga kvar där i skuggan några få dagar till men det gör mig inget, där ser jag liksom inte riktigt det hemska vita. Fantastiskt vad härligt att nu ÄR det ju faktiskt vår ändå...

💚💚💚

Nu tar verkligen alla vårlökarna fart här på baksidan. Så otroligt gott jag mår inom mig när ögonen får vila på alla dessa olika sortets färgsprakande och solglittrande juveler... kan egentligen inte sätta ord på vad just vårlökar betyder för mig... ord blir som inte riktigt rätt... vårlökar är bara sååå mycket mer💚

LYCKA !!!

Plötsligt så händer det... allt bara klaffar och så står då två stenbumlingar där på baksidan i släntrabatten💚  Som jag har längtat efter just detta och idag så bara hände det. Tänk att dom bara låg där på andra sidan vägen och tittade fram i dagens ljus under en grävning. Frågade, fick och ringde en vän o tänk att inom loppet av två timmar så var dom på plats. Kanske inte precis där jag tänkt men i alla fall så långt kranarmen räckte vilket duger mer än gott för mig. Hann rädda undan en Pion en Rosenrot några Liljor men sen vet jag inte alls vad som begravdes under stentyngden... får väl se vad som saknas senare. Men alltså wow vad häftigt... vilken känsla att bara få se på dom. Trädgården känns precis som så där när man har möblerat om inne... nytt o fräscht på nått vis.

Har svurit varje höst över att jag ännu inte lagt ut trampsten i rabatten när löknedgrävningssysslan står på agendan... men nu har jag ju faktiskt sten där... möjligtvis liiiite stor trampsten men sten i alla fall. 

Strul i planeringen.

Femte i femte, en onsdag och en blåsig kväll i trädgården. Har förflyttat Vårstjärnor hit o dit i rabatterna så att det lilablå havet verkligen ska svalla här i trädgården... och joo jag gillar de lilablå allra mest. Ska nog fortsätta flera kvällar framöver med ännu mera flytt av dessa ljuvliga små vårblomster... vill ha dom precis överallt känner jag.  

Den nya Pionrabatten fick lite ny jord. Skulle väl egentligen velat lyfta på Pionrötterna o fylla på mer men vet inte hur bra det är att störa dom nu... får väl göra det till hösten i så fall. Ingenting i perennaväg passar sig att plantera nära just Pioner fick jag höra av Piondrottningen när hon gick förbi häromkvällen. Men för helvete... DET var ju inte vad jag ville och hade tänkt mig med denna yta. Såg ju framför mig en täckt matta med mörka perenna blommor under alla de fem vitrosa Pionerna... tänk att allt nästan jämt ska måsta gå på tok när man inte läser på... allt blir den hårda vägen. Hittade två fröpåsar med vita och mörkt purpurfärgade Pionvallmo som jag strödde ut i kväll och minns jag inte helt galet så kan Ingers rosa Pionvallmokapsel också ha ströttslats ut just här i höstas. Får se om detta tilltag också då blir att lära sig den hårda vägen... kanske får jag hädanefter rycka Pionvallmos som ogräs överallt. 

Primula.

Torsdag 6 maj, mulet och kallt med både småflister och hagel i luften. Fy fasen också vars är värmen undrar jag. 

Alla Jordvivor har satts ut på avhärdning från inomhusvistelsen. Tuffa plantor är det.. tror inte nån av dom farit illa av utelivet än fastän dom fått stå kvar ute nu i några dagar och till o med över nätterna... kanske kan plantera ned dom snart. Tror det blir i skuggrabatten... känns som att det saknas lite Vivor just där. Fantastiskt egentligen hur vacker en sån här enkel och billig liten vardagsväxt är... en väldigt fin favorit... finns säkert en Viva som passar alla trädgårdssmaker. 

Krollisar.

Solig lördag 8 maj. Trädgårdssysslat precis hela långa dagen... nästan nio timmar ute och merparten av dom timmarna var riktigt härliga. 

Spanade in på mina Krolliljor tidigt i morse...  blir så otroligt lycklig när jag ser att dom så glatt förökar sig... känns ju superlyxigt att få fler o fler exemplar och att dom bara sköter det så enkelt själva. Denna lilla klunga längtar jag efter att få se igen... minns dom som så fantastiskt vackra och i en väldigt djupt mörkt rödcerise kulör... urtjusiga liljeblomster det var dom❤

Skrufsdag.

Gräsklipparpremiär denna lördag = mulchat ned nästan vartendaste växtolövskrufs jag samlat på mig hittills i år. Obeskrivbart hur fantastiskt det är att få se alla dessa jättelika högar malas ned till ett lätthanterligt skrufspulver. Säck efter säck har tömts på sitt innehåll och blivit till nästan ingenting. Har nästan hunnit "skrufsifierat" jorden i alla rabatterna... bara några kvar nu. Känns så otroligt bra att få ta till vara på det mesta som trädgården ger ifrån sig. Måste nog ta mig en funderare på att investera i en sån där maskin som kan flisa upp grenar också... fy fasen också vad lyxigt det vore att bara få stå där och mata ned gren efter gren... jomen absolut.. jag ju verkligen ha en sån. 

Ingen täckning.

Har bestämt mig nu idag...  i år blir det ingen kogödsel som täcker in och döljer allt växtolövskrufset. I år får det ligga så här till allmän beskådan. Önskar jag kunde säga att så får det bli just för att det ju är så snyggt men nääe... det får helt enkelt bli en knävänlig vår. Vet ju att det går åt määängder med 50 liters säckar till att täcka in alla växtdelarna och vet så väl att jag får kånka o bära dom allihopa själv så nope... säsongen har ju bara börjat och tänker mig även kunna göra andra projekt i sommar. Så nu får det för fasen bara bli så här och jag kommer nog lära mig tycka om det innan året är slut.

Funderar också på varför jag inte har nått minne... nu har jag ju planterat Krokusarna längst fram i en rad efter hela häckrabatten precis som förra årets Tulpaner som stod uppradade i givakt och som jag bara fick dåndimpen av att titta på varje gång jag gick förbi... men alltså vad är det för fel på mig. Eller är det bara så enkelt som att när lökarna ska grävas ned så finns ingen annan plats än just längst fram... det måste ju bara vara som så... Hostornas blad hänger ut över all annan jord och häckens löv täcker den inre delen av jorden och därför sätter jag dom längst fram... fasen också jag kommer ju inte ihåg. Måste nog skriva mig en minneslapp att höstens lökar dom ska ned innanför Hostorna.

Primula denticulata.

Köpte med mig några Bollvivor hem från butikens lilla trädgårdshörna förra året och jäklar vad dom är läckra. Får nu det där sugande behovet av att måsta ha fler... några här o där o överallt skulle ha suttit fint nu när dom spricker upp som härligt maffiga våröverraskningar i släntrabatten. Alltså Vivor är ju bara ren o skär vårkärlek 💚

Bebisplant.

Trädgårdsdag denna söndag 9 maj. Soligt men inte alls särskilt varmt... när ska egentligen underställ och två fleecejackor kunna tas av för gott den här säsongen. Pysslat på med allt o ingenting... en inte helt produktiv dag. Fikat, fotat, krattat, planterat Vitsippor, grillat, promenerat och flyttat på Pionbebisar.

Det är som en liten barnkammare runt Bergspionen.. verkar vara en optimal frögroddningsplats just där. Eller så kanske just Bergspion är mer som ett Pionogräs som lätt frösår sig. Årets små bebisar får absolut inte stå kvar eftersom det blir så torrt just där dom gror. Förra vårens små nyexemplar överlevde ju inte alls min vattningsglömska så nu får dom här nya förflytta sig till andra delar av släntrabatten. Dock känner jag mig själv rätt så bra så tyvärr kommer nog inte heller dom här att bli långlivade... smått är inte helt kompatibelt med mig och min framfart i rabatterna. 

Räddningsaktion.

Måndag 10 maj. Mulet, småvått och ynka 5.5 plusgrader tidigt i morse. Öppningsvecka på jobbet och fick omedelbart ta itu med en viktig räddningsaktion. Den lilla stackars humlan verkar ha varit inlåst hela helgen... dammig, kall o slö kröp hon sakta fram på betonggolvet. Bar genast hem henne till de söta små Tulpanerna i vårrabatten. Hoppas att hon fann något uppfriskande att inmundiga o kunde pigga på sig såpass att en flygtur var genomförbar.

Ljuvligheter.

-Men herregud vad gör du.. tänk om nån ser dig!!!   = sonens ord när han ikväll fann mig liggandes raklång på backen halvt in i en rabatt med utsträckta armar och kameran framför i högsta hugg. Jomen visst jag förstår.. oj vilken skrämmande tanke om nån såg hans morsa "göra bort sig"... tror inte han uppskattar den numera nedklippta häcken som inte längre döljer mina förehavanden. Hmmmm... kommer inte ihåg om jag tyckte att mina föräldrar var lika pinsamma som han verkar tycka att jag är. 

Men... blomman fastnade i alla fall på bild. Dock inte så många kvar nu.. endast en handfull ljuvligt söta små droppar av snö blommar ännu och snart får jag då vänta i ett helt år tills jag ser dom igen💚

Avhärdning.

Mulen morgon idag igen men mulet och 7.7 på termometern kan ju vara perfekt för avhärdning av plant. Bar ut flertalet brickor så nu är farstubron överfull men med en lämnad gångpassage för in o ut genom ytterdörren. Måtte nu sonen ta det varasamt idag... kanske var detta ett riskabelt tilltag.. skulle kanske ha ställt dom undan och ur vägen nere på gräsmattan. 

Fina blomster på odlarkompisens Rödmalva.. så kul att få se på... känns lite sommar när man zoomar in sig på dom blommorna.

Altaea officinalis.

Mina egna frösådda Malvor, Läkemalvan.... absolut inte de finaste av plantor men dom lever ju i alla fall. Får försöka komma ihåg att aldrig mer packa ihop flera perennexemplar i en o samma kruka. Tror jag hade tjänat på att faktiskt slänga merparten och bara koncentrerat mig på ett tiotal... men men man kanske lärt sig nu då till en annan gång... tvivlar dock. 

Backtimjan gillar jag... så lättsådda och så tacksamma att ha o göra med... lite min nivå på dom. Tänk om man vetat nattens temperatur... vad bra det vore om dom kunnat lämnats kvar utomhus istället för att kånka o bära. 

P. tomentosum.

Systeryster den äldre kom på jobbet med en ihopklämmad fuktig påse innehållande något från utsidan sett odefinierbart grönt. Öppnade klämman och en helt ljuvlig mintdoft slog emot mig. Tjooohooooo....ett skott av hennes Pepparmyntspelargon...  Pelargonium tomentosum.... jissesamalia det kan ju bara inte finnas några skönare blad att få känna på... som mjuka, ludna o sammetslena kaninöron skulle man kunna säga. Tyckte ju Läkemalvans blad var sköna men dom är ingenting jämfört med denna Pelargons underbara bladverk... tala om en beroendeframkallande växtvana att få känna på dom här💚

💚

12 maj, onsdag och äntligen värme... underbar o efterlängtad vårvärme... nästan som en ljuvlig sommartemperatur. Och som det helt plötsligt grönskar... fantastiskt 💚

Vitsipporna slår ut precis överallt i hela trädgården idag och jag bara njuter av att få se på dom allihopa. Vitsippor är verkligen vårkärlek💚 

Skulle så gärna vilja ha sippor överallt just den här tiden på året och nu ska jag verkligen jobba på o fortsätta flera kvällar framöver med att flytta små sippklungor lite här o där o överallt så att nästa vår kan få bli ännu vackrare och ännu mera vårig 💚

Lökmatta.

Varm o skön kväll i trädgården och vilken himlans härlig dag det blev... fler sådana tack !

Trodde att vårlökarna just här skulle gå förlorade när denna del grävdes om, jordförbättrades o nyplantetades i höstas men sannerligen så blev det ju inte som så. Tror aldrig jag haft så mycket vårlökar på en o samma plats någonstans förut... det är heeelt galet... tala om en lökmatta. Måste ju varit miljoners med smålökar i jorden som helt plötsligt fick sig en superboost av näringsrik jord och bara satte igång med att växa. Herreguuud sån lök det är... tala om ostrukturerat men underbart ändå. 

Trädgårdskväll.

Kvällssol, vår, värme och trädgårdsmys.. det är ju bara bäst.

Så fantastiskt härligt att i all enkelhet bara kunna få sitta ned på en bänk i lugn o ro just precis så här om våren. Känna solens underbara värme om kinderna och bara få sitta stilla och titta ut över allt som grönskar o kommer till liv igen.... helt otroligt vilken rikedom man känner sig ha just då.